- De stigande levnadskostnaderna ligger tillsammans med klimat- och miljöfrågor högst på listan över de utmaningar som svenska respondenter ser för sitt land.
- 60 procent av de som svarat anser att övergången till en klimatneutral ekonomi endast är möjlig om ekonomiska och sociala ojämlikheter hanteras samtidigt.
- Fler än två tredjedelar anser att staten borde erbjuda ekonomisk kompensation till länder som drabbats av klimatförändringar som de inte själva bidragit till.
- 70 procent är positiva till att avskaffa subventioner och skattelättnader för luftfartssektorn och alla företag som är starkt beroende av fossila bränslen.
- En majoritet säger att de skulle acceptera en skattehöjning för att hjälpa dem med de lägsta inkomsterna att anpassa sig till klimatrelaterade policyer.
Europeiska investeringsbanken (EIB) publicerade i dag den sjätte upplagan av sin klimatundersökning. Här följer de mest slående resultaten från den årliga undersökningen som genomfördes i augusti och september 2023. EIB:s klimatundersökning genomförs sedan 2018 och ger en inblick i uppfattningarna om klimatförändringar bland människor i större ekonomier runtom i världen. Undersökningen omfattar över 30 000 respondenter i Europeiska unionen, Förenade Arabemiraten, Förenade kungariket, Förenta staterna, Indien, Japan, Kanada, Kina och Sydkorea. EIB är Europeiska unionens långivande organ och världens största multilaterala långivare till klimatprojekt.
Enligt EIB:s klimatundersökning har svenskarna, efter ytterligare ett utmanande år med inflation och dessutom rekordstora värmeböljor och översvämningar, blivit mer medvetna om klimatförändringarnas djupgående påverkan och om behovet av att omedelbart vidta åtgärder både i Sverige och runtom i världen. De stigande levnadskostnaderna ses som den största utmaningen[1](58 procent av respondenterna placerar dem bland de tre viktigaste frågorna för sitt land, 10 procentenheter under EU:s genomsnitt), påverkan från klimatförändringar och miljöförstörelse kommer strax efter, och 50 procent anser att dessa är ett stort problem (i linje med EU:s genomsnitt).
Krav på en rättvis omställning hemma och i drabbade länder
Mot den här bakgrunden efterlyser de flesta svenskar rättvisa policyer för att hantera klimatkatastrofen. 63 procent (5 procentenheter under genomsnittet i Europeiska unionen) säger att omställningen till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp endast kan genomföras om sociala och ekonomiska ojämlikheter hanteras samtidigt.
Endast 47 procent av respondenterna säger emellertid att de har förtroende för statens förmåga att genomföra en sådan rättvis klimatomställning.
När det gäller frågan om ersättning till utvecklingsländer för att hjälpa dem att hantera klimatförändringarnas påverkan – vilket förväntas bli en central fråga vid FN:s konferens om klimatförändringar i Dubai 2023 (COP28) – är svenskarna positiva till att utvidga stödet utanför landets gränser, för att hjälpa de länder som är mest utsatta för klimatförändringarna och säkerställa en globalt rättvis omställning till en klimatneutral och motståndskraftig framtid.
67 procent av respondenterna (7 procentenheter över genomsnittet i EU och 9 procentenheter över Tyskland, exempelvis) instämmer i att landet bör kompensera drabbade länder ekonomiskt för att hjälpa dem att bekämpa klimatförändringarna.
[1]Respondenterna skulle välja de tre utmaningar som de anser är störst för landet utifrån en blandad förteckning över tio utmaningar: ökade levnadskostnader, arbetslöshet, klimatförändringar, miljöförstörelse, politisk instabilitet, inkomstskillnader, tillgång till hälso- och sjukvård, storskalig migration, cyberattacker och terrorism.
Skatt till stöd för rättvis omställning
Undersökningsresultaten visar att 62 procent av svenskarna (3 procentenheter över EU:s genomsnitt på 59 procent) skulle vara beredda att betala högre inkomstskatt för att hjälpa hushåll med lägre inkomster att klara kostnaderna för en grön omställning. 45 procent skulle vara beredda att betala 1–2 procent extra av sin inkomst och 17 procent skulle acceptera 5–10 procent.
Merparten av respondenterna svarar att de också skulle vara positiva till andra slags klimatrelaterade skatter. Exempelvis säger 71 procent att de är positiva till en skattereform som innebär att subventioner och skattelättnader avskaffas för luftfartssektorn och andra branscher som är starkt beroende av fossila bränslen.
Kommentar från EIB:s vicepresident Thomas Östros:
”EIB:s senaste klimatundersökning understryker svenskarna djupa medvetenhet om klimatförändringarna och deras engagemang för att direkt ta itu med problemen. De inser att en lyckad omställning till en klimatneutral värld går hand i hand med att hantera sociala och ekonomiska ojämlikheter såväl inom landet som internationellt. Inom Europeiska investeringsbanken är vi fast beslutna att stödja en rättvis omställning där ingen lämnas utanför. Solidaritet och genomförbara åtgärder är nu viktigare än någonsin.”
Om EIB:s klimatundersökning
Europeiska investeringsbanken (EIB) har nu genomfört den sjätte årliga upplagan av EIB:s klimatundersökning, som är en ingående undersökning av hur medborgarna uppfattar klimatförändringarna. Den sjätte upplagan av EIB:s klimatundersökning, som genomfördes i samarbete med marknadsundersökningsföretaget BVA, syftar till att bidra till den bredare debatten om attityder och förväntningar i fråga om klimatåtgärder. Över 30 000 respondenter deltog i undersökningen mellan den 7 augusti och 4 september 2023, med en representativ panel av personer från 15 år och uppåt för vart och ett av de 35 länder som undersöktes (EU 27, Förenade Arabemiraten, Förenade kungariket, Förenta staterna, Kanada, Kina, Indien, Japan och Sydkorea).
Om Europeiska investeringsbanken
Europeiska investeringsbanken (EIB) är Europeiska unionens finansinstitut för långfristig finansiering och ägs av EU:s medlemsstater. Banken är verksam i över 160 länder och tillhandahåller långfristig finansiering till ekonomiskt bärkraftiga investeringar för att bidra till EU:s politiska mål.
- Under 2019 antog EIB en uppdaterad policy för lån inom energiområdet som innebar att finansiering till energiprojekt med oförminskad användning av fossila bränslen, inklusive naturgas, skulle upphöra. EIB var den första multilaterala banken som gjorde detta.
- 2021 blev EIB också den första multilaterala utvecklingsbanken som anpassade sin finansiella verksamhet till Parisavtalet.
- Via sin färdplan för klimatbanken planerar EIB-gruppen att stödja investeringar i klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet med 1 biljon euro, under det kritiska årtiondet 2021–2030.
- Banken har också åtagit sig att öka investeringarna i klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet till över 50 procent av sin årliga utlåning senast 2025 (förra året överträffades målet och uppgick till 58 procent).
EIB Global är EIB-gruppens särskilda direktorat för transaktioner utanför Europeiska unionen och är en viktig samarbetspartner till EU:s strategi Global Gateway . Målet är att stödja minst 100 miljarder euro i investeringar till slutet av 2027, vilket motsvarar cirka en tredjedel av det totala målet för Global Gateway. Inom Team Europa främjar EIB Global starka och fokuserade partnerskap tillsammans med andra institutioner för utvecklingsfinansiering och civilsamhället. EIB Global för EIB-gruppen närmare lokalbefolkning, företag och institutioner genom sina kontor över hela världen.
Om BVA Xsight
BVA Xsight är nyskapande inom marknadsundersökningar och konsultverksamhet. Med sin sektorsspecifika kunskap och kompetens analyserar företagets 400 experter de unika aspekterna av människors liv. De tillhandahåller fördjupade och genomförbara insikter och förbättrar beslutsfattande och organisatoriskt resultat.
BVA Xsight är verksamt både i Frankrike och internationellt och samarbetar med offentliga och privata organisationer. BVA Xsight har belönats med flera priser för sin innovationsförmåga och utmärker sig genom sina medarbetares engagemang och stora intresse för arbetet.
BVA Xsight grundades i Frankrike 1970 som ett uppdragsdrivet företag och ingår i den internationella BVA-koncernen.
Läs mer om BVA Xsight: www.bva.fr